Det finns några mycket stora folkracetävlingar i Sverige. Folkracefestivalen i Motala brukar räknas som den allra största. Här drabbar flera hundra tävlande samman inför publiksiffror som ofta överstiger 20 000 personer. Tävlingen anordnas i juli varje år på Dunteberget i Motala. Det sägs att om man vinner Folkracefestivalen så har man för evigt skrivit in i sig i den svenska folkracesportens historieböcker.

Den första folkracetävlingen i Motala anordnades redan 1981, vid en tid då gemene man knappt hade hört talas om folkrace. Anmälningarna strömmade dock in och arrangörerna fick faktiskt göra en gallring. Det var, då som nu, SMK Motala, som anordnade tävlingen. Redan 1982 insåg arrangörerna att det fanns intresse för att anordna en riktigt stor folkracetävling. Sagt och gjort, i juli 1982 arrangerades den första Folkracefestivalen i Motala.

Under åren har Folkracefestivalen sedan vuxit sakta men säkert. Inför 1985 års tävling beslutade SMK Motala att utöka antalet tävlingsdagar från fyra till fem. Under resterande delen av 1980-talet uppgick det totala besöksantalet till över 20 000 varje år. Vid 1993 års tävlingar gästade komikerparet Ronny och Ragge festivalen. Då sattes ett svårslaget publikrekord. Över 25 000 åskådare fanns då på plats under tävlingsdagarna.

Den mest framgångsrike föraren i Folkracefestivalen genom åren är Skepptunas Mats Hellberg. Han kammade hem tre raka segrar mellan 1993–1995. Med detta facit är han helt outstanding i tävlingens historia. Konkurrensen är nämligen stenhård. Alla som är seriösa med sitt tävlande i folkrace finns på plats i Motala under tävlingsdagarna i juli. Det är inte ovanligt att ett par av förarna är något övertända. Kommer man till Dunteberget för att beskåda tävlingarna får man garanterat se ett par spektakulära avåkningar, krockar eller vurpor.

2011 firade Folkracefestivalen i Motala 30 år. Bemärkelsedagen firades givetvis med alla möjliga typer av kringevenemang. Dessutom kördes tävlingen över sex dagar, i stället för de fem som är det normala.

Folkrace är en kontaktsport. Alla bilar har liknande standard så det är ingen bil som automatiskt kan dra ifrån direkt vid starten. I stället ligger bilarna mycket nära varandra under hela heatet. Att det då blir krockar, vurpor och avåkningar är inte så konstigt. Den relativt låga hastigheten gör att det inte är ett krav med den typ av avancerad säkerhetsutrustning som finns i rallybilar, formel 1-bilar eller NASCAR-bilar, men alla bilar måste ändå vara utrustade med vissa typer av säkerhetsdetaljer.

Först och främst måste all inredning i en folkracebil tas bort. Solskydd, mugghållare, etc. – allt måste plockas bort. Det är bara på förardörrens insida som vissa inredningsdetaljer får vara kvar. Sedan ska den ordinarie bränsletanken bytas ut mot en bränsletank som rymmer maximalt tolv liter. Den mindre tanken får inte monteras under motorhuven eller i kupén. Dessa regler är givetvis till för att minimera risken för bränder.

I kupén ska man montera en skyddsbur och en tävlingsstol. Stolen måste vara av en typ som är godkänd av Svenska Bilsportförbundet. Säkerhetsbältet ska vara av racingmodell, det vill säga ett fyrpunktsbälte. När man tävlar i folkrace ska man sedan bära en brandsäker overall och brandsäkra skor och handskar speciellt anpassade för racing. Hjälm är givetvis också ett krav.

Motorn i bilen kan bytas ut. Man behöver alltså inte använda bilens originalmotor. Man får dock inte göra några större förändringar på motorn. Motorn får heller inte ha turbo eller kompressor. Denna regel är till dels för att öka säkerheten, och dels för att göra tävlingarna så jämna som möjligt.

För bilens utsida finns inte lika många säkerhetskrav. Ett krav är dock att man måste ta bort stötfångare. Skador som uppstår efter ett heat ska givetvis repareras. Standardlösningarna är att man helt enkelt slår ut eventuella bucklor och reparerar hål i karossen med tunnplåt. En viktig regel för utsidan av bilen är att man inte får ta bort dörrhandtaget på förarsidan.

För att delta i en tävling i folkrace behöver man en egen bil som uppfyller de säkerhetskrav som Svenska Bilsportförbundet har tagit fram. Har man ingen folkracebil, och är intresserad av att börja tävla, har man två alternativ. Antingen bygger man sin egen bil eller så köper man helt enkelt en redan specialanpassad bil för folkrace. Det andra alternativet är betydligt enklare än det första.

Folkrace är tänkt att vara en bilsport för alla. Det ska inte finnas några höga inträdeskostnader för att delta i denna spännande sport. Som en följd av denna tanke har Svenska Bilsportförbundet infört en regel som säger att alla bilar (med undantag för debutantklassen) som deltar i en tävling ska bjudas ut till försäljning efter tävlingens slut. Alla bilar har dessutom ett fast försäljningspris på 6 500 kronor.

Budgivningen inleds när det första heatet i tävlingen startar och avslutas strax efter målgången i det sista heatet. Efter tävlingen ska förarna parkera sina bilar i depån så att det är enkelt att undersöka respektive bil. Som potentiell köpare ska man nämligen ha möjlighet att granska bilen, både invändigt och utvändigt. När man har hittat en bil man är intresserad av att köpa lägger man sedan ett bud. Budet ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om vilken bil det handlar om och vem det är som ska stå som köpare till bilen. För att budet ska vara giltigt ska man också lägga med köpesumman, 6 500 kronor, i kontanter.

Sedan sker en lottning. Det är alltså slumpen som avgör om man får köpa den bil man är intresserad av eller inte. Om man har turen att få köpa bilen överlämnas köpesumman till säljaren och bilen byter ägare. Säljaren får montera av personlig utrustning, såsom racingstol och säkerhetsbälte, före ägarbytet. När det gäller däcken har varje tävling sina egna regler.

Så här kan en folkracebil se ut.

Folkrace är en bilsport som är öppen för alla. Det är till exempel därför det finns regler för maxhastighet och att alla bilar ska bjudas ut till försäljning efter en tävling. Även om förutsättningarna är desamma för alla förare är det dock givetvis så att vissa förare är mer skickliga än andra. Det finns därför olika klasser i folkrace.

Rikstävling eller internationell tävling

Den främsta klassen är rikstävlingar och internationella tävlingar. SM och junior-SM i folkrace tillhör denna klass. I klassen ingår också folkracetävlingar där förare från andra länder kan bjudas in att delta. Dessa typer av tävlingar är dock inte så vanliga.

Distriktstävling

En vanligare typ av folkracetävling i Sverige är de tävlingar som benämns distriktstävlingar. För att få delta i en sådan tävling krävs att man har erlagt avgift för tävlingslicens. Även om namnet antyder annat är alla distriktstävlingar öppna för förare från hela landet. Vissa av distriktstävlingarna är även öppna för förare från Finland, Norge och Danmark. Utländska förare måste ha ett så kallat starttillstånd för att få delta.

Lokal tävling

De lokala tävlingarna är de överlägset mest populära. Dessa tävlingar finns också i störst antal. Det finns ett antal olika typer av lokala tävlingar. Gemensamt för alla är dock att arrangörerna har ganska fria tyglar att anpassa reglerna för att attrahera så många förare som möjligt.

Det finns dock några regler om begränsningar för lokala tävlingar. Det är Svenska Bilsportförbundet som har beslutat om reglerna. Det finns till exempel en regel som säger att en lokal tävling får omfatta maximalt 60 deltagare med centralt utfärdad licens (svensk tävlingslicens). Det finns ett klart syfte med denna regel. Svenska Bilsportförbundet har nämligen som mål att främja folkrace över hela landet. Om de lokala tävlingarna hade haft möjlighet att erbjuda startplats till ett obegränsat antal deltagare med svensk tävlingslicens hade förmodligen vissa tävlingar blivit extremt populära medan andra hade minskat i popularitet, och kanske tvingats lägga ner. När det gäller antalet förare som har lokal tävlingslicens finns dock normalt sett inga begränsningar.

Det är enkelt att komma igång att tävla i folkrace. Man behöver inte direkt vara en erfaren rallyförare för att delta i spännande och fartfyllda folkracetävlingar.

Det första man ska göra för att komma igång med sitt tävlande är att bli medlem i en motorsportklubb som är ansluten till paraplyorganisationen Svenska Bilsportförbundet. Motorklubbarna i Sverige välkomnar alla som är över 15 år, eller fyller 15 år det året då man ansöker om medlemskap.

Nästa steg är att gå en kurs i folkrace. Alla motorklubbar som har verksamhet inom folkrace är ålagda att erbjuda en så kallad förarkurs. Normalt är det flera kurstillfällen varje månad, så man behöver inte gå och vänta särskilt länge på att få sätta sig i en folkracebil för första gången.

De flesta motorklubbar har ett antal egna folkracebilar som man använder både på förarkursen och på det förarprov man måste klara för att få en lokal tävlingslicens. Om motorklubben inte har bilar att låna ut måste man ordna med en egen bil. Då måste man se till att bilen uppfyller Svenska Bilsportförbundets regler om säkerhet. Bilens inredning ska plockas ut och bensintanken ska bytas ut mot en tank som rymmer 12 liter. Dessutom ska en störtbåge/säkerhetsbur samt ett fyrpunktsbälte monteras. Fullständiga regler för säkerhetskraven kan man läsa om på Svenska Bilsportförbundets webbplats.

För att få göra förarprovet måste man bära en flamsäker overall, flamsäkra skor, en godkänd hjälm, en skyddskrage samt handskar. Ofta kan man låna denna utrustning av motorklubben, men eftersom man ändå behöver dessa saker när man sedan kör tävlingar kan det vara klokt att göra en egen investering.

När man har klarat förarprovet och har en godkänd bil att tävla med är det sedan bara att undersöka utbudet av folkracetävlingar och anmäla sig, förutsatt att man först har betalat avgiften för tävlingslicensen. Avgiften för tävlingslicensen är 500 kronor för vuxna och 250 kronor för juniorer. När det handlar om anmälningsavgiften för en tävling så finns det ett tak. Man behöver aldrig betala mer än 300 kronor för att delta i en tävling. Ofta är dock anmälningsavgiften betydligt lägre än så.